Vad är en tankesmedja?

Organisationen kring tankesmedjorna är ett samarbete mellan ett antal kommuner i Skåne, kommunförbundet, Malmö Högskola och Högskolan Kristianstad.

  • Ett skolrelaterat problemområde identifieras i en eller flera kommuner.
  • Problemet som en tankesmedja skall bearbeta formuleras i samråd mellan intresserade kommuner och högskolorna.
  • Alla deltagande kommuner erbjuds möjlighet att delta i tankesmedjans arbete.
  • En tankesmedja bildas för att bearbeta problemet, föreslå strategier för fortsatt bearbetning och hitta lösningsförslag användbara för den lokala skolan.
  • Deltagande kommuner ingår ett avtal med högskolorna angående tankesmedjans syfte, arbetsformer, mål och finansiering.
  • En tankesmedja består av forskare och lärare från högskolan, yrkesverksamma från skolan med stor erfarenhet av det aktuella problemet samt andra kloka personer valda från verksamheter utanför skolområdet.
  • En tankesmedja består av ungefär 10 personer.
  • Varje tankesmedja får ett uppdrag och en viss tid till sitt förfogande och skall när denna tid förflutet redovisa sina resultat i form av konkreta handlingsalternativ användbara för den lokala skolan.
  • Tankesmedjan skall i sitt arbete väga in yrkesverksamma lärares erfarenheter, svensk och internationell forskning samt aktuell debatt i samhälle och massmedja inom tankesmedjans område.
  • Varje tankesmedja skall kontinuerligt dokumentera sitt arbete i en ?blogg? (elektronisk dagbok) där lärare, studenter och en intresserad allmänhet kan följa tankesmedjans arbetsprocess.
  • En tankesmedjas verksamhet kan presenteras och slutredovisas vid allmänna seminarier.
  • En tankesmedjas arbete kan eventuellt utmynna i ett fortsatt utvecklingsarbete eller forskningsprojekt.Tankesmedjan består av ordförande, sekreterare och ledamöter.

Mål

  • Att skapa tid och utrymme för forskare och deltagare från kommunerna att problematisera och analysera vilka möjligheter och problem IUP, bedömning och betygsättning innebär för för-, grund- och gymnasieskola.
  • Att tankesmedjans deltagare bereds möjlighet att diskutera pedagogers vardagserfarenheter när det gäller IUP, bedömning och betygsättning, aktuell forskning samt svensk och internationell debatt inom området.
  • Att fortlöpande beskriva arbetet på tankesmedjans hemsida så att pedagoger, studenter och andra intresserade kan ta del av diskussionerna.
  • Att presentera diskussionerna och slutsatserna vid ett mittseminarium och ett slutseminarium.
  • Att slutredovisa diskussioner och slutsatser i ett kort dokument.

Organisation

  • Tankesmedjan består av forskare och lärare från högskolorna samt representanter från kommunerna.
  • Tankesmedjans arbete genomförs under ett år och organiseras med hjälp av en ordförande, en sekreterare och ett antal övriga ledamöter.Samtliga deltagare har 10 % av sin arbetstid i tankesmedjan. Denna tid skall användas till möten, inläsning av litteratur och dokumentation.
  • Där utöver utses en ordförande och en sekreterare inom gruppen som har ytterligare vardera 5 % av sin arbetstid i tankesmedjan.
  • Ordföranden förväntas leda och organisera arbetet medan sekreteraren ansvarar för att dokumentera arbetet.
  • Under året genomförs ca 10 arbetsmöten och två offentliga seminarier.
  • För att möjliggöra fördjupning och ett effektivare arbetssätt kan tankesmedjan välja att dela in sig i mindre grupper under delar av arbetsmötena.

Arbetsformer

  • Det konkreta arbetet i tankesmedjan delas upp i tre huvudfaser: orienteringsfas, fördjupningsfas och dokumentationsfas.
  • Orienteringsfasen innebär att tankesmedjans deltagare definierar vilka problemområden och frågeställningar man väljer att utgå ifrån. Därefter organiserar och planerar tankesmedjan sitt arbete och gör en tidsplan.
  • Fördjupningsfasen innebär att deltagarna bereds möjlighet att fördjupa, bearbeta och problematisera valda problemområden och frågeställningar.
  • Dokumentationsfasen innebär att tankesmedjans deltagare tillsammans skapar ett kortfattat dokument användbart i pedagogers praktiska yrkesutövande.

Dokument

  • Målsättningen med dokumentet är problematisera och se möjligheter inom valda områden, vrida och vända, få läsaren att tänka till, se nyanser och flera perspektiv.
  • Dokumentets inriktning skall framförallt vara innehållsrelaterat och har inte som huvuduppgift att ge konkreta lösningsförslag hur kommunerna skall organisera sitt arbete med IUP, bedömning och betygsättning.
  • Dokumentet kan däremot ge konkreta förslag till fortsatt litteraturfördjupning och andra användbara källor för alla intresserade.
  • Dokumentet skall också ge exempel på hur ett fortsatt arbete inom området skulle kunna se ut och vilka framtida problemområden och forskningsfrågor arbetet leder fram till.